Svart jätteekorre (Ratufa bicolor) är en däggdjursart som först beskrevs av Anders Sparrman 1778. Ratufa bicolor ingår i släktet jätteekorrar och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 10 underarter.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreGr
GranivoreAr
ArborealAl
Altriciella djurZo
ZoochoryTe
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantB
börjar medArten når en absolut längd av 80 cm (inklusive svans) och väger cirka 1,5 kg. Den har huvudsakligen svart päls. Kännetecknande är ett ljusbrunt område på bröstet och på angränsande delar av halsen, kinderna och övre frambenen. Ibland kan även en smal strimma på bålens sidor och svansens spets vara ljusbrun. Svart jätteekorre håller svansen inte böjd över kroppen som flera andra ekorrar utan den fortsätter nästan rak bakåt.
Denna jätteekorre förekommer i sydöstra Asien från nordöstra Indien (Assam) och Bhutan över Myanmar och sydöstra Kina till Hainan och Java. Kanske finns djuret även i östra Nepal. Arten vistas i kulliga områden och i upp till 2500 meter höga bergstrakter. Habitatet utgörs av fuktiga städsegröna skogar och torra lövfällande skogar.
Liksom andra ekorrar som lever i träd är svart jätteekorre aktiv på dagen och den håller ingen vinterdvala. Arten bygger ett näste uppe i trädet. Den lever vanligen ensam. Bara i samband med fortplantningen förekommer par eller mindre grupper. Arten äter frukter, nötter och andra växtdelar.
Svart jätteekorre har två parningstider, en mellan mars och april och den andra mellan juli och augusti. Honan parar sig med flera hanar under parningstiden. Därför kan tvillingar ha olika fäder. Vid en eller vid båda parningstider har honan en kull med en eller två ungar. Dräktigheten varar ungefär en månad och de nyfödda ungarna diar sin mor cirka 5 veckor. Med människans vård kan arten leva 18 år.
