Blanfordlärka (Calandrella blanfordi) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.
Fågeln är uppkallad efter den engelska naturforskaren William Thomas Blanford.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Murmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantB
börjar medBlanfordlärka är en långstjärtad medelstor lärka med rostbrun hjässa. Fjäderdräkten varierar geografiskt, där bergslevande former är mer fylliga i färgerna och de i låglandet mer urvattnade, men alla former uppvisar den rostbruna hjässan och vanligen lite svart på bröstsidan. Sången består av korta, pratiga fraser som ofta upprepas och vanligen avges i flykten. Bland lätena hörs en stigande vissling och ett snabbt skaller.
Brunkronad lärka, tidigare behandlad som underart, är mindre, med ljusare ovanida och hjässa, mindre inslag av rostrött på övergump och övre stjärttäckare, tydligt mindre svart bröstfläck, beige anstrykning på undersidan snarare än roströd och mindre framträdande vitt på strupe och ögonbrynsstreck.
Blanfordlärkan förekommer i nordöstra Afrika och delas idag vanligen in i två underarter med följande utbredning:
Tidigare behandlades erlangeri som en egen art, Calandrella erlangeri. Samtidigt inkluderades brunkronad lärka (C. eremica) i blanfordlärkan. Efter DNA-studier rekommenderades dock nuvarande uppdelning.
Blanfordlärkan hittas i bergsbelägna gräsmarker, jordbruksfält och halvöken. Den ses ofta i flockar.
