Kanadames (Poecile hudsonicus) är en nordamerikansk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar. Den förekommer i nordliga boreala skogar, i syd till nordöstra USA. Arten minskar i antal, men beståndet tros vara livskraftigt.
Det vetenskapliga namnet Poecile har ofta kategoriserats som femininum vilket resulterat i att artepitetet stavats hudsonica. Men Johann Jakob Kaup, auktor för taxonet Poecile, specificerade inte detta och genom att följa regelverket uppsatt av ICZN så måste släktnamnet kategoriseras som maskulinum vilket ger att artepitet förblir hudsonicus Namnet hudsonicus syftar på den kanadensiska Hudsonviken, som i sig fått namn av upptäcktsresande Henry Hudson som lämnades där när hans besättning gjort myteri.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Monogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Murmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantB
börjar medKanadamesen är en medelstor (12,5–14,5 cm) mes med brun hätta och ovansida och svart haklapp. Undertill är flankerna rätt mörkt brunaktiga och armpennorna gråkantade. Karakteristiskt är den grå nacken som endast lämnar en liten kilformad vit kindfläck. Sången består av en enkel klar drill med en kort inledningston. Lätet är ett arbetsamt och hest "tsi-jaaay" eller "tsi-ti-jaaaay-jaay", i engelsk litteratur ofta återgivet som "yesterday".
Kanadames delas upp i fem underarter med följande utbredning:
Kanadamesen hittas i granskog där den ses i smågrupper, men är mindre social och mer tillbakadragen än andra mesar. Den livnär sig av frön, spindlar och insekter som den plockar från kvistar. Fågeln häckar från slutet av april till mitten av juli. Den lägger en enda kull och har ett monogamt häckningsbeteende, med troligen livslånga par.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).