Skogshunden, Buskhunden
Skogshunden eller buskhunden (Speothos venaticus) är en sällsynt art i familjen hunddjur som lever i Central- och Sydamerika från Panama till Paraguay. Den är den enda arten i sitt släkte, Speothos.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskKu
Kursiverade djurAl
Altriciella djurVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Gr
Grävande djurFl
FlockjägareBa
BakhållsdjurFö
Förföljande rovdjurMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialDo
DominanshierarkiB
börjar medDjuret har korta extremiteter, små runda öron och en kort svans. På så sätt liknar den mer ett mårddjur än ett hunddjur. Med en kroppslängd (huvud och bål) av 57,5 till 75 centimeter och en vikt av 5 till 8 kilogram är den jämförelsevis liten. Svansens längd ligger mellan 12,5 och 15 centimeter. Mellan tårna finns delvis simhud som gör det lättare för skogshunden att gå på våtmark. Pälsens färg är beroende på underart ljus- eller mörkbrun, ibland med röda eller svarta skuggor. Några individer har på strupen en ljusare eller vitaktig fläck. Ungdjurens päls är helt svart.
Utbredningsområdet ligger främst i Sydamerikas norra del öster om Anderna. Det sträcker sig från Panama över Colombia, Venezuela, regionen Guyana och Brasilien till Paraguay. Arten är nästan i hela sitt utbredningsområde mycket sällsynt, bara i Guyana och Peru iakttas den oftare. Habitatet utgörs av skogar, savanner, skogskanter och galleriskog. Skogshunden är bunden till vattenansamlingar och förekommer alltid nära bäckar, floder eller insjöar. Däremot kan den trots namnet hittas flera kilometer från skogar.
Skogshundar lever i flockar som består av upp till tolv individer, oftast 2 till 6. Flocken ledas av ett alfapar men alla medlemmar i gruppen jagar gemensamt. Under jakten drivs bytet ofta från en del av flocken mot den andra delen. Ibland utgör en flod jaktens mål där skogshundarna på grund av sin goda sim- och dykförmåga kan fälla bytet. Vanliga byten är agutier, pakor och vattensvin. En flock kan även fälla en tapir. Andra bytesdjur är bältdjur, navelsvin, spetshjortar, näsbjörnar, pungråttor, nanduer, stubbstjärthöns och flera olika små gnagare. Ibland ingår ödlor och mindre ormar i födan.
Skogshundens största fiender är människan, jaguaren och puman.
Skogshundar är aktiva på dagen eller gryningen och vilar på natten i bon som skapades av bältdjur eller pakor. Finns inga bon i området sover skogshundar under ett nedfällt träd eller överhängande bergsklippor.
Fortplantningssättet är föga känt. Antagligen föds ungarna i naturen under regntiden. Honor i fångenskap kan ha två kullar per år. Efter dräktigheten som varar i 65 till 70 dagar (genomsnitt 67) föder honan 1 till 6 ungdjur (genomsnitt 3,8). I undantagsfall består kullen av tio valpar. Ungarna väger vid födelsen 130 till 190 g och de diar sin mor 8 veckor till 5 månader. Könsmognaden infaller efter ungefär ett år. Livslängden i fångenskap går upp till 10 år.
