Karpaterna
1 arter
Karpaterna är en bergskedja i centrala och sydöstra Europa. Den utgör en fortsättning österut av Alperna och bildar en 1 450 km lång båge av berg som löper genom Slovakien, Polen, Ungern, Ukraina och Rumänien (och gränsar till Tjeckien, Österrike och Serbien). De delas ofta upp i Västkarpaterna, Östkarpaterna och Sydkarpaterna. Bergen är ett turistmål med många skidanläggningar, hälsosamma källor, naturreservat, nationalparker och Draculas slott i Bran. Högsta topp är Gerlachovský Štít i Slovakien.
Karpaterna är ur biologisk synvinkel ett av Europas viktigaste områden. Det är en fristad för många annars utrotningshotade arter. På 70 000 kvadratkilometer i Rumänien ryms cirka 5 400 björnar (siffran har varit uppe över 8 000), 3 400 vargar och 2 000 lodjur. Rovdjurspopulationerna i Karpaterna är 10–20 gånger större än i Alperna.
Geografi
Karpaterna börjar vid Devinporten vid Donau nära Bratislava och utgör en direkt fortsättning österut på Alperna. De omger Pannoniska bäckenet (Karpaterbäckenet), inklusive Transkarpatien och Transsylvanien, i en stor halvcirkel, och löper mot sydväst. Halvcirkeln slutar vid Järnporten vid Donau och övergår längre söderut i Balkanbergen. Karpaternas totala längd är cirka 1 450 kilometer, och bergssystemets bredd varierar mellan 12 och 500 km. Bergssystemets högsta topp är Gerlachovský Štít – i slovakiska Tatrabergen – som når en höjd på 2 655 meter över havet. Den täcker en yta om cirka 200 000 km² och är efter Alperna Europas största bergssystem.
- Västkarpaterna: Slovakien, Polen och Ungern ( Tatrabergen och Beskiderna)
- Östkarpaterna: Rumänien (med delar av Transsylvanien) och Ukraina ( Zakarpattia oblast)
- Sydkarpaterna: Rumänien och Serbien. Benämns även Transsylvanska alperna.
Karpaterna saknar skarpa höjder, vidsträckta snöfält, stora glaciärer, höga vattenfall och större sjöar, vilka alla tillhör Alpernas attribut. Inget område i Karpaterna är snötäckt året runt, och det finns inga glaciärer. Karpaternas klimat samt flora och fauna kan jämföras med Alpernas mittregion.
Karpaterna separeras från Alperna av Donau; de två kedjorna möts bara vid en plats – vid Devinporten nära Bratislava. Floden separerar dem också från Balkanbergen vid Orşova (vid Järnporten). Oder separerar bergen från Schlesiens och Mährens bergskedjor. Till skillnad från de andra delarna av Europas centrala bergssystem omges Karpaterna av slättland på alla håll.
Karpaterna är en bergskedja i centrala och sydöstra Europa. Den utgör en fortsättning österut av Alperna och bildar en 1 450 km lång båge av berg som löper genom Slovakien, Polen, Ungern, Ukraina och Rumänien (och gränsar till Tjeckien, Österrike och Serbien). De delas ofta upp i Västkarpaterna, Östkarpaterna och Sydkarpaterna. Bergen är ett turistmål med många skidanläggningar, hälsosamma källor, naturreservat, nationalparker och Draculas slott i Bran. Högsta topp är Gerlachovský Štít i Slovakien.
Karpaterna är ur biologisk synvinkel ett av Europas viktigaste områden. Det är en fristad för många annars utrotningshotade arter. På 70 000 kvadratkilometer i Rumänien ryms cirka 5 400 björnar (siffran har varit uppe över 8 000), 3 400 vargar och 2 000 lodjur. Rovdjurspopulationerna i Karpaterna är 10–20 gånger större än i Alperna.
Geografi
Karpaterna börjar vid Devinporten vid Donau nära Bratislava och utgör en direkt fortsättning österut på Alperna. De omger Pannoniska bäckenet (Karpaterbäckenet), inklusive Transkarpatien och Transsylvanien, i en stor halvcirkel, och löper mot sydväst. Halvcirkeln slutar vid Järnporten vid Donau och övergår längre söderut i Balkanbergen. Karpaternas totala längd är cirka 1 450 kilometer, och bergssystemets bredd varierar mellan 12 och 500 km. Bergssystemets högsta topp är Gerlachovský Štít – i slovakiska Tatrabergen – som når en höjd på 2 655 meter över havet. Den täcker en yta om cirka 200 000 km² och är efter Alperna Europas största bergssystem.
- Västkarpaterna: Slovakien, Polen och Ungern ( Tatrabergen och Beskiderna)
- Östkarpaterna: Rumänien (med delar av Transsylvanien) och Ukraina ( Zakarpattia oblast)
- Sydkarpaterna: Rumänien och Serbien. Benämns även Transsylvanska alperna.
Karpaterna saknar skarpa höjder, vidsträckta snöfält, stora glaciärer, höga vattenfall och större sjöar, vilka alla tillhör Alpernas attribut. Inget område i Karpaterna är snötäckt året runt, och det finns inga glaciärer. Karpaternas klimat samt flora och fauna kan jämföras med Alpernas mittregion.
Karpaterna separeras från Alperna av Donau; de två kedjorna möts bara vid en plats – vid Devinporten nära Bratislava. Floden separerar dem också från Balkanbergen vid Orşova (vid Järnporten). Oder separerar bergen från Schlesiens och Mährens bergskedjor. Till skillnad från de andra delarna av Europas centrala bergssystem omges Karpaterna av slättland på alla håll.
