Tujasidensvans (Bombycilla cedrorum) är en av tre arter sidensvansar, endemisk för Nordamerika.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAl
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Ar
ArborealAl
Altriciella djurZo
ZoochoryNo
NomadiskTe
TerrestriskSa
SamladeOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Se
SeriemonogamiSo
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarC
börjar medTujasidensvansen mäter 15–18 centimeter och väger cirka 32 gram. Den är mindre än sidensvansen och skiljer sig i adult dräkt från denna på den ljusa buken, vita undre stjärttäckare och varmbruna färgen på huvud och övre delen av bröstet. Den saknar också de vita och gula partierna på vingarna. Merparten har, precis som sidensvansen, gul stjärtspets men vissa har rödorange stjärtspets vilket tros vara födorelaterat.
Fågeln häckar i Nordamerika, och övervintrar från mellersta USA och söderut till norra Sydamerika och på Stora Antillerna. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med 15 fynd, varav sju är från Storbritannien, övriga från Azorerna, Irland och Island. Den behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:
Tujasidensvansen återfinns i olika sorters skogar, framför allt nära vattendrag, men också i igenväxta fält, gräsmarker och till och med buskstäpp. Den är även ett allt växande inslag i stadsmiljön varhelst bärbärande buskar finns.
Tujasidensvansar är liksom alla sidensvansar fruktspecialister och kan leva enbart av frukt i flera månader. Ungar till boparasiten brunhuvad kostare överlever inte i ett sidensvansbo eftersom de inte klarar en så fruktintensiv diet. Under häckningstid intar de också mer proteinrik kost baserad på insekter som sländor, bladbaggar och sköldlöss.
Honan sköter nästan hela bobygget, ett arbete som kan ta fem till sex dagar och kräva minst 2.500 resor till boet. Kvistar, gräs, kaveldun, blommor, hästhår och liknande material vävs ihop till en voluminös skål. Ibland tar fågeln material från andra fågelbon, som östlig kungstyrann, gulstrupig vireo, trupialer i släktet Icterus, vandringstrast och gul skogssångare. Boet placeras i en horisontell grenklyka mellan en och 16 meter upp från marken. Honan lägger två till sex blekt blå eller blågrå ägg som ruvas i elva till 13 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 57 miljoner vuxna individer.