Sotvingad californiaalka (Synthliboramphus craveri) är en vadarfågel i familjen alkor som enbart häckar i nordvästra Mexiko. Arten är fåtalig och minskar i antal. IUCN listar den som utrotningshotad, placerad i kategorin sårbar.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Federico Craveri (1815-1890) och hans bror Ettore Craveri (1816-1884), italienska meteorologer, naturforskare och samlare av specimen i Mexiko och Kalifornien 1840-1859.
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
So
SocialIn
Inte en migrantC
börjar medSotvingad californiaalka är en rätt liten svartvit alka med en kroppslängd på 25 centimeter, svart ovan och vit under. Ett svart brutet halsband sträcker sig ner på sidan av bröstet. Det svarta på huvudet sträcker sig fram till precis under näbben. Runt ögat syns en bruten vit ögonring. Näbben är lång och smal. Undersidan av vingen är sotfärgad.
De närbesläktade arterna guadalupealka (S. hypoleucos) och Scripps californiaalka (S. scrippsi) är mycket lika, men saknar bröstbandet, det svarta på huvudet går inte under näbben, har vita vingundersidor och näbben är kort och tjock.
Arten häckar enbart på öar i Californiaviken i Mexiko. Utanför häckningstid ses den även utmed kusten norrut till södra Kalifornien i USA och söderut till Sonora i Mexiko, möjligen även Guatemala. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Sotvingad californiaalka lever huvudsakligen av fisklarver, framför allt från sill, kungsfiskar av släktet Sebastes samt prickfisken Benthosema panamense. Den häckar i bohålor, på klippor eller på mjukare mark och lägger två ägg. Häckningsframgången varierar (12-79%), men dödligheten för ungarna är hög den första månaden.
Sotvingad californiaalka är en fåtalig art med en världspopulation på endast 12 000 individer. Den tros också minska i antal till följd av predation från invasiva arter på öarna där den häckar, framför allt katt och råtta. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som sårbar.
