Endemiska djur från Northern Territory

Isoodon auratus är en pungdjursart som först beskrevs av Edward Pierson Ramsay 1887 och som ingår i familjen punggrävlingar.Artepitetet i det vetenskapliga namnet är det latinska ordet auratus (smyckad med guld). Det syftar på pälsfärgen i gyllenbrun. Mindre

Macropus bernardus är en pungdjursart som beskrevs av W. Rothschild 1904. Den ingår i släktet Macropus och familjen kängurudjur. Inga underarter finns listade. Mindre

Centralaustralisk pyton (Morelia bredli) är en ogiftig art av pytonorm som endast återfinns i de centrala delarna av Australien, närmare bestämt området runt staden Alice Springs. Arten vistas i torra och klippiga områden med glest fördelade buskar och träd. Den klättrar i dessa växter eller i växter av släktet Acacia. Mindre

Zyzomys pedunculatus är en däggdjursart som först beskrevs av Edgar Ravenswood Waite 1896. Zyzomys pedunculatus ingår i släktet Zyzomys och familjen råttdjur. Inga underarter finns listade. De svenska trivialnamnen Macdonnellstenmus och Cape York stenmus förekommer för arten.Hos arten är huvudet och bålen lika lång som svansen. På ovansidan förekommer gulbrun päls och undersidan är täckt av krämfärgad päls. Även den tjocka svansen är tät täckt med hår. Individerna n ...
år en vikt av 70 till 120 g. Pälsen på ovansidan är ganska styv. Liksom andra släktmedlemmar kan arten lätt tappa delar av pälsen och av svansen. Kroppslängden (huvud och bål) är 10,8 till 14,0 cm, svansen är 11 till 14 cm lång, bakfötternas längd är 2,5 till 2,9 cm och öronen är 2,0 till 2,3 cm stora.Denna gnagare förekommer i centrala Australien i södra delen av delstaten Northern Territory. Arten hittades hittills i klippiga områden som var täckta av gräs, buskar eller glest fördelade träd men habitatet kan variera mer. Individerna äter frön och gröna växtdelar. I fångenskap hade honor tre eller fyra ungar per kull. Under år med mycket nederbörd kan honor para sig vid alla årstider. Individerna blir efter 8 till 10 månader könsmogna.Zyzomys pedunculatus är aktiv på natten och den föredrar frön från växtsläktena Sida, Solanum och Glyceine. En infångad individ blev i fångenskap 7 eller 8 år gammal.Mellan 1960 och 1995 hittades inga exemplar och därför antogs att arten var utdöd. Året 1996 blev den åter upptäckt. Det största hot mot Zyzomys pedunculatus är frigående katter. Kanske faller den ibland offer för rävar eller hundar. Dessutom kan bränder påverka beståndets storlek. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad. Mindre

Varanus baritji är en ödleart som beskrevs av King och Horner 1987. Varanus baritji ingår i släktet Varanus och familjen varaner. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. För arten används ibland det vetenskapliga namnet Varanus insulanicus. Artepitetet baritji i det vetenskapliga namnet är bildat betyder i ursprungsbefolkningens språk vit. Det syftar på läkaren Neville White som hittade holotypen.Arten förekommer i delstaten Northern Territory ...
i Australien. Denna ödla lever i klippiga regioner med glest fördelad växtlighet. Den vilar i underjordiska bon mellan stenar och i termitstackar. Honor lägger 5 till 9 ägg per tillfälle. Ungarna är cirka 58 mm långa när äggen kläcks.För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC). Mindre

Lerista frosti är en ödleart som beskrevs av Zietz 1920. Lerista frosti ingår i släktet Lerista och familjen skinkar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Mindre

Antechinus bellus är en pungdjursart som först beskrevs av Oldfield Thomas 1904. Antechinus bellus ingår i släktet pungspetsekorrar och familjen rovpungdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade.Artepitetet i det vetenskapliga namnet är det latinska ordet bellus (stilig/vacker).Pungdjuret förekommer i norra Australien och på några mindre öar i samma region. Habitatet utgörs av tropiska regnskogar och andra områden me ...
d träd. Mindre

Sminthopsis bindi är en pungdjursart som beskrevs av Van Dyck, Woinarski och Press 1994. Sminthopsis bindi ingår i släktet Sminthopsis och familjen rovpungdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.Pungdjuret förekommer i norra Australien, bland annat i Kakadu nationalpark. Arten vistas där i klippiga och kulliga regioner med öppna skogar. Mindre

Notomys aquilo är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1921. Notomys aquilo ingår i släktet hoppråttor, och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna gnagare väger 25 till 50 g. Svansen är betydlig längre än huvud och bål tillsammans och de smala bakfötterna är med en längd av 35 till 40 mm påfallande stora. Dessutom kännetecknas huvudet av stora ögon och öron. Pälsen har på ova ...
nsidan en sandbrun färg och undersidan är vit.Arten förekommer på ön Groote Eylandt och med två mindre populationer på halvön Arnhem Land i norra Australien. Den upptäcktes ursprungligen på Kap Yorkhalvön men där är arten troligen utdöd. Olika expeditioner mellan 1980-talet och 2000-talet hittade inga individer. Notomys aquilo lever i landskap med sandig jord och med ett täcke av hed, buskar eller gräs.Honor är ungefär 6 veckor dräktig och sedan föds upp till 5 ungar. Individerna är aktiva på natten och gräver underjordiska bon. Vanligen lever en mindre flock i boet. Vid boets ingångar finns mindre sandhögar med materialet som kastades ut. Notomys aquilo äter främst frön som kompletteras med andra växtdelar och ryggradslösa djur. Mindre

Mindre

Zyzomys maini är en däggdjursart som beskrevs av Darrell J. Kitchener 1989. Zyzomys maini ingår i släktet Zyzomys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad. Inga underarter finns listade.Arten är med en vikt av 100 till 150 g betydlig större än Zyzomys argurus som lever i samma region. Zyzomys maini har även mera gråaktig päls istället för brun päls. Kännetecknande är långa morrhår och en tjock svans som är tjockast nära roten. Vid sva ...
nsens spets finns en tofs av långa hår. Kroppslängden (huvud och bål) är 11,5 till 17,0 cm, svansen är 11 till 15 cm lång, bakfötternas längd är 2,4 till 2,9 cm och öronen är 1,7 till 2,0 cm stora. Flera exemplar tappar svansen när de flyr ifrån fiender.Detta råttdjur förekommer i norra Australien (Northern Territory) med en större och tre små populationer som är avskild från varandra. Regionen är en bergstrakt med sandstensklyftor. Växtligheten utgörs av fuktig skog med vinplantor som undervegetation.Individerna är nattaktiva och vistas nästan uteslutande på marken. De äter frukter, frön och andra växtdelar. Honor kan para sig hela året och per kull föds oftast två eller tre ungar. Arten gömmer sig på dagen i bergssprickor. Större delar av födan flyttas till viloplatsen innan de äts och ibland blir frön kvar i bergssprickorna. Efter bränder i utbredningsområdet är beståndet för 1 till 2 år lågt. Mindre

Zyzomys palatalis är en däggdjursart som beskrevs av Darrell J. Kitchener 1989. Zyzomys palatalis ingår i släktet Zyzomys och familjen råttdjur. Inga underarter finns listade. Det vetenskapliga namnet stavas i flera zoologiska avhandlingar felaktig Zyzomys palatilis.Denna gnagare är endemisk för ett litet område i nordöstra Northern Territory, Australien. Landskapet där kännetecknas av sandstensformationer och vegetationen domineras av vinplantor ...
. Ibland uppsöker arten angränsande regnskogar och torra skogar.Djuret når en vikt av cirka 120 gram. Zyzomys palatalis har en gråbrun päls på ovansidan och en ljusbrun till vit päls på buken. Vid hotfulla situationer förlorar arten ibland delar av pälsen eller den morrotformiga svansen. Kroppslängden (huvud och bål) är 9 till 15 cm, svansen är 10 till 15 cm lång, bakfötternas längd är 2,6 till 3,0 cm och öronen är 1,7 till 2,0 cm stora.Individerna är nattaktiva och de går främst på marken där de letar efter frukter som ramlade eller efter frön. Reviren är cirka en hektar stora och olika exemplar har överlappande territorier. Zyzomys palatalis gör ibland längre vandringar.Hela beståndet uppskattas vara mindre än 2000 individer. Populationen är känslig för större bränder och troligen dödas flera individer av förvildade tamkatter. IUCN listar Zyzomys palatalis som akut hotad (CR). För att bevara arten avlas den i fångenskap och återintroduceras sedan vid lämpliga platser. Mindre

Pseudantechinus bilarni är en pungdjursart som först beskrevs av Johnson 1954. Pseudantechinus bilarni ingår i släktet Pseudantechinus och familjen rovpungdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad. Inga underarter finns listade. Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar William Edward "Bill" Harney (av aboriginer förkortad till "bilarni"), en naturforskare och författare som hjälpte expeditionen som hittade den första individen av arten.Pu ...
ngdjuret förekommer i norra Australien samt på mindre australiska öar i samma region. Arten vistas där i klippiga områden som är täckta av träd och gräs. Honor föder upp till fem ungar per kull. Mindre

Pseudomys calabyi är en gnagare i släktet australmöss som förekommer i norra Australien.Vuxna exemplar är utan svans 68 till 95 mm långa, svanslängden är 64 till 94 mm och vikten varierar mellan 12 och 20 g. Djuret har 16 till 19 mm långa bakfötter och 12 till 14 mm stora öron. Gränsen mellan den gråbruna ovansidan med röda nyanser och den vita undersidan är tydlig.Arten förekommer på halvön i norra delen av delstaten Northern Territory. Regionen är kulli ...
g och täckt av savann.Individerna gräver underjordiska bon och ingången täcks med en hög av klapperstenar. Honor i fångenskap hade under nio månader sju kullar med tillsammans 22 ungar. Exemplaren gräver underjordiska bon som används av flera individer samtidig. Vid utgångarna skapas små högar med runda stenar. Antagligen äter arten liksom andra släktmedlemmar frön från gräs och andra växter. Pseudomys calabyi är nattaktiv.Pseudomys calabyi hotas av okontrollerade bränder. Enligt en grov uppskattning från 2014 bildas hela beståndet av 15 000 vuxna exemplar samt av ungdjur. Arten lever bland annat i Kakadu nationalpark och Litchfield nationalpark. IUCN listar gnagaren som sårbar (VU). Mindre

Mindre