Georgien
591 arter
Georgien är en republik på gränsen mellan Europa och Asien.
Geografi
Georgien är beläget i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa eller Asien eller delat mellan världsdelarna.
Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot Ryssland i norr följer på bergsryggen Stora Kaukasus, varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala Kartlilåglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan Lilla Kaukasus i söder, som utgör gräns mot Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Bergskedjan Lichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta Kolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av Abchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen Svanetien. I öster rinner floden Kura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i Azerbajdzjan genom en räcka dalgångar.
Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien är Sjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är Dzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är Kazbek på 5 047 meter, Tetnuldi (4 974 m), Pik Shota Rustaveli (4 960 m), Mta Ushba (4 710 m) och Ailama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek vulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och inte så hög, inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatån Dzjavacheti, många insjöar som Tabatsquri och Paravani, samt mineralvatten och varma källor.
Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett subtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.
Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mest björkskog i bergen, medan mycket bok, ek och kastanj förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däribland rådjur, hjort, björn och varg. I bergsområdena finns även bergsget.
Voronjagrottan är den djupaste kända grottan i världen. Den ligger i Arabika-massivet i Gagrabergen i Abchazien. Höjdskillnaden i grottan är hela 2 140 meter.
Av stora floder i Georgien märks Rioni och Kura (Mtkvari).
- Högsta punkt: Sjchara (5 064 meter)
- Lägsta punkt: Svarta havet
- Naturtillgångar: järn, koppar
Georgien är en republik på gränsen mellan Europa och Asien.
Geografi
Georgien är beläget i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa eller Asien eller delat mellan världsdelarna.
Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot Ryssland i norr följer på bergsryggen Stora Kaukasus, varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala Kartlilåglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan Lilla Kaukasus i söder, som utgör gräns mot Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Bergskedjan Lichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta Kolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av Abchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen Svanetien. I öster rinner floden Kura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i Azerbajdzjan genom en räcka dalgångar.
Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien är Sjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är Dzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är Kazbek på 5 047 meter, Tetnuldi (4 974 m), Pik Shota Rustaveli (4 960 m), Mta Ushba (4 710 m) och Ailama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek vulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och inte så hög, inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatån Dzjavacheti, många insjöar som Tabatsquri och Paravani, samt mineralvatten och varma källor.
Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett subtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.
Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mest björkskog i bergen, medan mycket bok, ek och kastanj förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däribland rådjur, hjort, björn och varg. I bergsområdena finns även bergsget.
Voronjagrottan är den djupaste kända grottan i världen. Den ligger i Arabika-massivet i Gagrabergen i Abchazien. Höjdskillnaden i grottan är hela 2 140 meter.
Av stora floder i Georgien märks Rioni och Kura (Mtkvari).
- Högsta punkt: Sjchara (5 064 meter)
- Lägsta punkt: Svarta havet
- Naturtillgångar: järn, koppar
