Hårspett (Picoides villosus) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.
Hårspetten är en medelstor (18–26 cm) svartvitbrokig hackspett. Den har vit rygg, svartvitbandade vingar, svart strupesidesstreck och brett ögonstreck som sträcker sig bak i nacken, svart hjässa och däremellan ett vitt ögonstreck. Hanen har en röd fläck i nacken. Arten är i fjäderdräkten i stort sett identisk med dunspetten, men är mycket större och har framför allt kraftigare och mycket längre näbb, längre än längden på huvudet. Den har också vanligen helt vita yttre stjärtpennor, där dunspetten oftast har svarta fläckar. I västliga populationer är båda arter tydligt smutsbruna, med nästan inga vita fläckar ovan. Detsamma gäller bestånd söderut i Centralamerika, där dock enbart hårspetten förekommer.
Hårspetten har ett mycket stort utbredningsområde från Alaska söderut genom Kanada och resten av USA och Centralamerika till västra Panama. Det råder oenighet de taxonomiska auktoriteterna emellan om vilka underarter arten ska delas in i. Clements et al urskiljer fem grupper med sammanlagt 15 underarter, med följande utbredning:
International Ornithological Congress (IOC) urskiljer istället 17 underarter, där sitkensis inkluderas i harrisi och tre ytterligare underarter erkänns:
Hårspetten hittas i högväxta skogar, i Nordamerika på alla nivåer, i Centralamerika dock enbart i bergsskogar. De kan också påträffas i förstädernas parkartade miljöer, på skogsgårdar, i mer öppet skogslandskap med ek och tall, i nyligen brända skogar och i stånd påverkade av barkborrar. Den förekommer ofta i samma miljöer som dunspetten, men tenderar att hålla sig till stammarna och de större grenarna, medan dunspetten rör sig på de mindre grenarna.
Stora merparten av födan består av insekter, framför allt larver från trälevande skalbaggar och fjärilspuppor. En mindre del av födan består av bin, getingar, spindlar, tusenfotingar, fjärilslarver, ibland också kackerlackor, syrsor och gräshoppor. Arten ses ofta vid fågelmatningar, framför allt där späck eller talg erbjuds. Den har också noterats dricka sav från hål hackade av savspettar och picka hål på sockerrör för att komma åt saften. Hårspetten kan också ibland följa amerikansk spillkråka och plocka insekter som den ratat när den hackat upp sina stora hål.
Hårspetten hackar ut sitt bo i ett dött träd eller i en död del av ett levande träd. Hålutrymmet är ofta inte helt lodrätt, med ingången på undersidan, möjligen för att hålla savspettar och flygekorrar från att ta över bona. Fågeln börjar hacka ur boet inte ens två veckor före äggen läggs, en kull med tre till sex stycken som ruvas i elva till tolv dagar. Därefter stannar ungarna i boet ytterligare 28 till 30 dagar.
Hårspetten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till 8,9 miljoner vuxna individer.
