Babakuten
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreAr
ArborealAl
Altriciella djurZo
ZoochoryEn
Endemisk på öarHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Te
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantI
börjar medDen har jämförelsevis litet och långdraget huvud. Nosen saknar nästan hår och öronen är täckta av yviga hår. Främre extremiteterna är kortare än de bakre. Tumme och stortå är väl utvecklade och fria, varemot de övriga fingrarna är till halva sin längd förenade. Svansen är med en längd på 5 till 6,5 cm mycket kort.
Längden (huvud och bål) ligger mellan 70 och 85 cm. Vikten varierar mellan 6,5 och 9,5 kg. Färgen är mest svart på huvudet, på öronen, på axlarna och på armarna. Några exemplar har en vit fläck kring svansroten, som skjuter upp i en spets på bakre ryggen. Dessutom är lemmarna delvis vita. Till och med inom en och samma flock av dessa djur kan man finna en mängd färgvariationer, bestående i en större utbredning av den vita färgen.
Denna art förekommer bara på Madagaskar och där på östra sluttningen av den längs öns östkust liggande bergskedjan. Artens biotop är regnskogen där den förekommer upp till 1 800 meter över havet. Men den föredrar regioner lägre än 1 000 meter.
Arten lever endast av växter och uppehåller sig nästan uteslutande i träden. Den rör sig där i upprätt ställning. I de sällsynta fall där den vistas på marken hoppar indrin på sina bakre extremiteter. Individerna är aktiva på dagen. På natten rör de sig bara för att söka skydd vid dåligt väder eller när de hotas av fiender. Ofta solbadar de sittande på en gren.
Indrin bildar små flockar med två till fem individer som består av ett monogamt föräldrapar och deras ungar. Honan är dominant och får äta först. Varje grupp har ett revir som är ungefär 17 till 40 hektar stort och som markeras av hannen med vätska från doftkörtlarna och med urin. Per dag vandrar de upp till 770 meter. På morgonen sjunger de högljutt för att visa sitt anspråk på territoriet. Ljuden kan höras från 2 km avstånd.
Födan utgörs främst av blad och i viss mån av frukter, unga växtskott och blommor. Ibland äter indrin jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen i födan. Liksom flera andra däggdjur med blad som huvudföda håller de långa vilopauser på grund av bladens ringa näringsvärde.
Honan kan para sig vartannat eller vart tredje år och föder vanligen en enda unge per kull. Dräktigheten varar i fyra till fem månader. Ungdjuret klamrar sig fast i moderns päls. Efter cirka 6 månader slutar honan med digivning. Ungen är efter ungefär åtta månader självständig, men stannar vanligen minst ett år i familjegruppen. Honor blir könsmogna efter sju till nio år. För livslängden finns inga uppgifter.
