Havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea) är världens största sköldpadda och förekommer sparsamt i de flesta tempererade och tropiska oceaner.
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Na
NatatoriskTe
TerrestriskOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Pr
PrecocialPo
PolygynandriPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
Po
PolyandriSo
Solitära djurMi
MigrerarL
börjar medHavslädersköldpaddan är världens största sköldpadda och en av de största levande reptilerna.Den blir ofta över 200 cm lång. Det längsta uppmätta exemplaret torde vara 291 cm,trots att WWF uppger en maxlängd på 256 cm. Vikten är ofta högre än 500 kg och maximalt uppmätt lär vara 916 kg.Nyfödda väger cirka 45 g och de förväntas leva i över 40 år. Arten kännetecknas enkelt på grund av sin ryggsköld, övertäckt av tjock, läderartad, delfinliknande hud, och inte gjord av benpansar som hos andra sköldpaddor, och på sina långa främre fenor. Skölden är förstärkt med mindre benplattor. Den platta ryggen är brun till mörkbrun, och har sju längsgående benåsar, vilket skiljer den ifrån alla andra sköldpaddor. Buken är fläckig i mörkbruna och ljusare områden.
Med havslädersköldpaddan som enda undantag så är kräldjur (däribland sköldpaddor) kallblodiga. Således är havslädersköldpaddan varmblodig och kan därmed värma upp sig för egen maskin. Dess system av blodtillförsel till skelett och brosk är unikt. Detta medför att dess kroppstemperatur kan vara upp till 18ºC över den omgivnande vattentemperaturen och tillåter den att uthärda kallt vatten. Förmodligen sker detta med hjälp av muskelkontraktioner.
De kan dyka till djup på upp till 1 200 m, mycket djupare än någon annan havssköldpadda. Eftersom dess skal är så mjukt och flexibelt så krossas den inte av det enorma trycket, utan sammantrycks bara och tar ingen skada. I motsats till de andra sköldpaddorna så tillbringar lädersköldpaddan merparten av sitt liv till havs. Med en bredd på 270 cm har den de längsta simfötterna av och kan ta sig fram snabbare i vatten än alla havssköldpaddor.
Arten finns i de flesta oceaner, med boplatser på tropiska sandstränder och födosökningsområden som sträcker sig in i subtropiska, tempererade och subpolära latituder så långt norrut som Island och Alaska och så långt söderut som Nya Zeeland. Sköldpaddan genomför omfattande vandringar mellan olika utfodringsområden vid olika årstider, och till och från häckningsområden. Den simmar sällan in på grundare vatten.
Populationen är uppdelad i minst tre distinkta grupper, som skiljer sig åt genetiskt; en atlantisk population, och två i västra, respektive östra Stilla havet.
Havslädersköldpaddan är allätare med tonvikt på animalisk föda som maneter (även brännmaneter), bandsalper, fisk, kräftdjur, blötdjur och nässeldjur.
Efter parningen, som sker ute till havs, kommer honorna iland tre till sju gånger per år för att lägga sina ägg. Yngelkolonierna är företrädesvis belägna på de centralamerikanska och nordvästafrikanska kusterna; den största kolonin finns på stranden vid Yalimapo i Franska Guyana. Mellan 50 och 170 ägg läggs, och grävs ner, vid varje tillfälle. Äggen kläcks efter 60 till 70 dygn.
Hoten mot havslädersköldpaddor varierar beroende på tid och platser och relativ påverkan på populationerna. De kanske viktigaste hotkategorierna som påverkar havssköldpaddor, inklusive havslädersköldpaddor, är:
Den är klassificerad som sårbar på grund av minskningen av lämpliga yngelområden, och är ingenstans vanlig.
