Ökenspringråtta

Denna gnagare kan göra upp till 3 meter långa hopp och den kan förflytta sig upp till 10 kilometer under en natt. Den når hastigheter upp till 30 km/h när den känner sig hotad och den har bra förmåga att snabb ändra kurs. Arten äter främst frön och stjälkar av olika ökenväxter. Efter regnfall ingår även grönt gräs i födan och ibland kompletteras födan med utskott från suckulenter. Djuret behöver inte lagra föda som större gnagare som lever i samma habitat (bland annat kustökenspringråtta och ökenråttor).

Ökenspringråttan lever främst ensam och den är aggressiv mot främmande artfränder. Ibland syns två eller tre exemplar tillsammans. Arten har olika underjordiska bon beroende på årstid. Under vintern ligger boets djupaste delar 20 till 25 cm under markytan och sommarbon kan vara 70 till 75 cm djupa. Innan ökenspringråttan vilar stänger den ingången med sand. Förutom framtassarna används tänderna och nosen (med stängda näsborrar) när boet grävs.

Antagligen har honor två kullar per år. Parningen sker under regntiden i juni eller juli samt under vintern mellan oktober och december. Honan är 44 till 46 dagar dräktig och sedan föds 2 till 5 ungar. Ungarna föds nakna och blinda och deras utveckling är fördröjd jämförd med andra gnagare. De får hår efter ungefär 22 dagar och ögonen öppnas efter cirka 38 dagar. Nyfödda ungar har dessutom främre och bakre extremiteter som är nästan lika långa samt en kort svans. De kan kravla med hjälp av sina framtassar och efter fyra veckor kan de gå på fyra fötter. Ökenspringråttan får hoppförmågan efter 6 till 7 veckor. Ungefär samtidigt börjar ungarna med fast föda. Könsmognaden infaller efter 8 till 12 månader. Enskilda exemplar kan leva 3 eller 4 år men de flesta dör betydlig tidigare.

Denna gnagare jagas främst av ugglor.