Mandarinanden blir 41–49 centimeter lång och får ett vingspann på 71 centimeter. Häckningsdräkten hos hanen är färgstark och ornamenterad och ett skäl till artens popularitet som prydnadsfågel.
Ursprungligen härstammar mandarinanden från Östasien, där spridda populationer finns i ryska Ussuriland, på den ryska ön Sachalin, i nordöstra Kina samt i Korea och Japan. Populationerna på fastlandet flyttar vintertid till södra Kina.
Redan på 1740-talet inskaffades mandarinänder till parker i England. Senare har även parker i flera andra länder skaffat dessa färgstarka änder. I Europa har under 1900-talet förrymda fåglar förvildats, och de häckar numera regelbundet på flera platser i Europa. IUCN uppger den som introducerad art till Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Slovenien, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
I Sverige kan någon gång förrymda mandarinänder ses i naturen. Klimatet i Sverige tycks passa dem, och det förekommer uppgifter om att mandarinänder haft lyckade häckningar i Jämtland.
Mandarinanden föredrar små vatten med träd längs stranden, där den bygger reden i hål i träden. Den söker helst föda på land. Flykten är rätlinjig och snabb.
I vilt tillstånd minskar mandarinanden i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser dock att den inte bör anses hotad, varför den placeras i kategorin livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 65 000–66 000 individer.