Nordlig hårnosvombat
Rike
Understam
Klass
Infraklass
Familj
Sl�kte
ARTER
Lasiorhinus krefftii
Folkmängd
115
Livslängd
25 years
Toppfart
40
25
km/hmph
km/h mph 
Vikt
30-32.5
66-71.5
kglbs
kg lbs 
Höjd
40
16
cminch
cm inch 
Längd
80-100
31.5-39.4
cminch
cm inch 

Nordlig hårnosvombat (Lasiorhinus krefftii) är ett pungdjur i familjen vombater. Den räknas till en av de mest hotade arterna i Australien.

Utseende

Som alla vombater har denna art en björnliknande kroppsbyggnad. Nosen är jämförelsevis bred och täckt med hår. Öronen är långa och spetsiga. Den mjuka och silkeslena pälsen är gråbrun till färgen, ibland med nyanser i silver. Dessa djur når en kroppslängd upp till en meter. Den korta svansen blir 3 till 6 cm lång och vikten ligger mellan 25 och 33 kg. Honor är något längre men lite lättare än hannar.

Distribution

Geografi

Kontinenter
Länder
Biogeografiska områden
WWF-biomer

Nordlig hårnosvombat är inhemsk till Australien och fanns ursprungligen i östra och sydöstra Queensland samt i delar av östra New South Wales. Omkring 1910 var de till största delen utrotade och fram till 2009 fanns bara ett restbestånd i ett 3 kvadratkilometer stort område i Epping Forest nationalpark i mellersta Queensland. I juli 2009 startades en andra koloni i Richard Underwood Nature Refuge i södra Queensland.

Nordlig hårnosvombat karta över livsmiljö
Nordlig hårnosvombat karta över livsmiljö
Nordlig hårnosvombat
Attribution-ShareAlike License

Vanor och livsstil

Hårnosvombatens habitat utgörs av halvtorra, öppna skogar och gräsområden. De lever på marken och har gryt under marken. Dessa jordhålor kan vara hopbyggda till ett tunnelsystem som ibland nyttjas av flera individer. Men allmänt lever dessa vombater ensamma och har ett eget territorium. Nordliga hårnosvombater är huvudsakligen aktiva på natten och sover under dagen i sina gryt. Ibland syns de på dagen framför boet när de solbadar. Födan består väsentligen av gräs och dessutom äts några frön och örter. Individerna rör sig oftast långsamt men vid fara kan de springa i 40 km/h.

Säsongsmässigt beteende

Kost och Näring

Parningsvanor

PARNINGSBETEENDE

Parningstiden ligger på den australiska våren eller sommaren, födelsen sker oftast mellan november och mars. Huvudsakligen föds ett enda ungdjur som tillbringar sina första tio månader i moderns pung (marsupium). Något senare slutar honan att ge di. Troligen blir ungar efter två till tre år könsmogna, liksom ungar av sydlig hårnosvombat. Vid goda förhållanden föder honan två ungar på tre år.

Befolkning

Befolkningsantal

Som tidigare nämnts är dessa djur mycket sällsynta. De flesta individer dog i början av 1900-talet och bara en liten population överlevde i mellersta Queensland. Området fick 1971 skyddsstatus men det var fortfarande tillåtet att hålla boskapsdjur där. På grund av denna konkurrens minskade beståndet till början av 1980-talet till 25 individer. Efter att man minskade boskapsdjurens antal ökade vombaternas bestånd till 110 individer. IUCN listar arten som akut hotade (critically endangered). Hjälpande åtgärder är komplicerade att verkställa på grund av att dessa djur är svåra att avla i fångenskap. 2010 hade antalet av Nordlig hårnosvombat ökat till 163 individer. 2012 beräknades antalet ha stigit ytterligare till omkring 200.

Coloring Pages

Referenser

1. Nordlig hårnosvombat artikel på Wikipedia - https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordlig_h%C3%A5rnosvombat
2. Nordlig hårnosvombatpå webbplatsen för IUCN:s röda lista - http://www.iucnredlist.org/details/11343/0

Fler fascinerande djur att lära sig om