Stor mara
Vanlig mara eller stor mara (Dolichotis patagonum) är en gnagare i familjen marsvin (Caviidae) som förekommer i Argentina.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GraminivoreFr
FrugivoreTe
TerrestriskKu
Kursiverade djurPr
PrecocialZo
ZoochoryNo
NomadiskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Be
BetesdjurBete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Ho
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialIn
Inte en migrantP
börjar medKo
Konstiga DjurMed sina långa extremiteter och sina långa öron påminner djuret mer om en hare än om ett marsvin. Arten når en kroppslängd omkring 70 cm (61 till 81 cm) och en vikt omkring 8 kg. Svansen är mycket kort (maximum 5 cm) och nästan naken. Pälsen är på ovansidan gråbrun, övergången till den vita buken och framsidan är brun. Kännetecknande är en vit päls vid stjärten. Vanlig mara har fyra tår vid framtassen som är utrustade med skarpa klor. Bakfötterna har tre tår med naglar som påminner om hovar. Tandformeln är liksom hos alla andra marsvinsartade gnagare 1/1-0/0-1/1-3/3, alltså 20 tänder.
Vanlig mara lever i Argentinas pampas från provinsen Catamarca söderut till 50 grad sydlig bredd. Den vistas främst i gräsmarker, buskmarker och hittas även i öppna skogar i låglandet.
I motsats till flera andra gnagare är vanlig mara aktiv på dagen. Den solbadar mycket och kan springa i 45 km/h över en kilometer om den skulle hotas av ett rovdjur. Arten livnär sig av gräs och andra växtdelar. Den vilar i täta vegetationsansamlingar eller i hålor som skapats av andra djur.
Vanlig mara lever nästan uteslutande i monogama par som undviker kontakt med artfränder. Enda undantaget är grupper av nyfödda ungar med olika föräldrar som lever i samma bo. Före ungarnas födelse gräver honorna jordhålor. Dräktigheten varar cirka 90 till 100 dagar och sedan föds vanligen tvillingar. Ungarna föds med öppna ögon och är väl utvecklade. Födelsen sker mellan augusti och december (oftast september eller oktober). De följande fyra månaderna stannar ungarna i boet där de dagligen dias av sina mödrar. En hona känner igen sina ungar på lukten, men ibland lyckas en främmande unge få mjölk. Honor blir könsmogna efter åtta månader.
I fångenskap kan vanlig mara få fyra kullar per år, i naturen vanligen bara en.
Individer i fångenskap kan bli omkring 14 år gamla, livslängden i naturen är okänd.
Arten hotas främst av habitatförstörelse när den ursprungliga pampas omvandlas till jordbruksmark. Den jagas för pälsens skull och därför blev den sällsynt i vissa regioner. Med introducerade får och fältharar har den fått konkurrenter om samma föda. IUCN listar vanlig mara som nära hotad (NT).
