Spetsstjärtad präriehöna är en brunmönstrad 38–48 cm lång hönsfågel, mycket lik och nära släkt med övriga präriehöns i Tympanuchus. Denna art urskiljer sig framför allt genom den ljusa och spetsiga stjärten, med två förlängda mittersta stjärtpennor. Den har vidare en liten tofs på huvudet och vitfläckade vingtäckare, ej bandade. Buken är ljus med mörka pilspetsade fjäll, inte tvärbandad som hos mindre och större präriehöna. Under spelet blåser hanen likt övriga präriehöns upp en strupsäck, hos denna art lilafärgad, och de gula ögonbrynen sväller upp.

Distribution

Geografi

Kontinenter

Nordamerika

Länder

Kanada, USA

Biogeografiska områden

Nearktiska regionen

Spetsstjärtad präriehöna delas in i sex underarter med följande utbredning:

Tympanuchus phasianellus caurus – norra Alaska till södra Yukon, norra British Columbia och norra Alberta
Tympanuchus phasianellus kennicotti – Mackenziefloden till Great Slave Lake
Tympanuchus phasianellus phasianellus – norra Manitoba till norra Ontario och väst-centrala Quebec
Tympanuchus phasianellus campestris – södra Manitoba till norra Michigan, Minnesota och Wisconsin
Tympanuchus phasianellus jamesi – nord-centrala Alberta och Saskatchewan till Colorado och Nebraska
Tympanuchus phasianellus columbianus – nord-centrala British Columbia till östra Oregon, norra Utah och västra Colorado

De tre arterna präriehöns i Tympanuchus står mycket nära varandra genetiskt. Det tyder på att de antingen utvecklades i isolering under pleistocen och att sedermera hybridisering fördunklar de genetiska skillnaderna, eller att den ursprungliga arten utvecklades mycket senare. Spetsstjärtad präriehöna hybridiserar rätt utbrett med större präriehöna där utbredningsområdena möts. På Manitoulin Island i Ontario kan hela fem till 25% av populationen utgöra hybrider.