Vitt snöfår
Amerikanskt snöfår eller vitt snöfår (Ovis dalli) är en art i släktet får som förekommer i nordvästra Nordamerika. Det vetenskapliga namnet dalli syftar på den amerikanska naturforskaren William Healey Dall.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GraminivoreTe
TerrestriskKu
Kursiverade djurBe
BetesdjurBete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Sa
SamladeVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Pr
PrecocialPo
PolygyniSo
SocialDo
DominanshierarkiVa
VallaEn flock eller hjord är en grupp, klunga, skara eller samling djur, oftast av artfränder.De medeltida landskapslagarna i Sverige och Norge bestod...
Al
Altitudinal MigrantT
börjar medDjuret når en kroppslängd mellan 1,3 och 1,8 meter och därtill kommer en 7 till 11 centimeter lång svans. Med en vikt mellan 70 och 110 kilogram är hannar tydligt större än honor som bara väger omkring 50 kilogram. Pälsens färg varierar beroende på underart. Pälsen hos O. d. dalli är vanligen helt vit men det finns individer med svart svans eller gråa fläckar på kroppen. Underarten O. d. stonei har däremot en gråbrun päls, buken och baksidan av de bakre extremiteterna är svart. Under vintern blir pälsen tät och tjock.
Horn finns hos bägge kön men dessa är smalare än hos tjockhornsfåret. Honornas horn har vanligen bara en liten krökning bakåt, medan hannarnas horn är böjd i en cirkel.
Amerikanskt snöfår lever i Alaska och västra Kanada. I Alaska förekommer fåret i delstatens norra, östra och sydöstra delar. I Kanada finns djuret i territoriet Yukon, i västra Northwest Territories samt i norra British Columbia. Den mörka underarten O. d. stonei lever i södra Yukon samt norra British Columbia och O. d. dalli i alla övriga regioner.
Habitatet utgörs främst av klippiga bergsregioner. Vanligtvis vandrar djuret under vintern till lägre områden.
Honor lever tillsammans med sina ungar i flockar. De är vanligen mindre aggressiva och strider uppstår bara vid meningsskillnader angående födo- och viloplatser. Även hannarna lever i grupper som utanför parningstiden är skilda från honorna. I dessa grupper finns en hierarki som främst är bestämd efter hornens storlek. Har två hannar ungefär lika stora horn fastställs dominansen med hjälp av strider. Under striden springer de med sänkt huvud från 10 till 12 meters avstånd mot varandra innan de slår ihop. Sår uppstår sällan på grund av deras tjocka skalle.
Som växtätare har de under sommaren gräs och örter som föda. Under vintern äter de även lav och mossa.
Under parningstiden förenas hannarnas och honornas grupper. Alfahannar har oftast förmånsrätt men ibland uppstår nya strider som är intensivare. Efter dräktigheten som varar i cirka 6 månader föder honan vanligen en unge. Redan efter två veckor börjar ungen med fast föda och efter tre till fem månader sluter honan att ge di. Honor blir könsmogna efter 2,5 år och föder för första gången vid 3 till 4 års ålder. Hannar har möjlighet att para sig först efter 5 till 7 år på grund av deras sociala beteende.
Många ungdjur dör på grund av svåra väderförhållanden eller brist på föda. Dessutom kan de störta från berget eller bli offer för en lavin. Till artens naturliga fiender räknas vargar, grizzlybjörnar, svartbjörnar, kanadensiska lodjur, järvar, prärievargar och kungsörnar.
Vitt snöfår jagas sedan länge av indianerna för köttets skull och i viss mån sker denna jakt även idag. Hannar faller dessutom offer för jakt för hornens skull från Amerikas nybyggare. Trots allt räknas djuret av IUCN inte till de hotade arterna.
