Vulkankanin (Romerolagus diazi) är en art i familjen harar och kaniner och ensam art i sitt släkte Romerolagus. Arten beskrevs vetenskapligt 1893 av Fernando Ferrari-Pérez. Den förekommer bara i Mexikos bergstrakter i närheten av vulkanerna Popocatépetl, Iztaccíhuatl och Monte Tláloc, därav namnet.
Cr
CrepuskulärDa
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GraminivoreKo
KoprofagiKoprofagi innebär att äta avföring. Ordet härstammar från grekiskans κόπρος copros, "avföring" och φαγεῖν phagein, "att äta". Koprofagi in...
Fo
FolivoraTe
TerrestriskAl
Altriciella djurGr
Grävande djurHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Be
BetesdjurBete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantV
börjar medMed en kroppslängd mellan 27 och 32 centimeter samt en vikt mellan 390 och 600 gram är arten en av de minsta medlemmarna i familjen. Pälsen har en genomgående mörkbrun färg på ovansidan och undersidan är gråbrun. Öronen är korta och rundade och den har ingen svans. Utseendemässigt påminner den mer om pipharar (Ochotona) än om andra arter i familjen Leporidae.
Habitatet utgörs av pinjeskogar med tät undervegetation, på 2 800 till 4 200 meter över havet. Arten är främst aktiv under gryningen och vilar annars i boet. Under mörka dagar kan den även vara dagaktiv. Boet ligger under jord i upp till 5 meter långa tunnlar som vanligen har flera ingångar. Det centrala rummet fodras med torrt gräs, blad och hår. Enligt en annan studie används dessa bon sällan. De flesta individer vilar gömda i växtlighet av gräs och buskar. Ibland övertar vulkankaninen bon som skapades av kindpåsråttor, jordekorrar, bältor eller grävlingar. Arten hoppar sällan och rör sig istället långsamt på alla fyra fötter. Födan utgörs av gräs och örter.
Vulkankanin kan para sig hela året men de flesta födslar sker under den regnrika sommaren. Dräktigheten varar i 38 till 40 dagar. Honan föder en till fyra ungar, vanligtvis två. Ungarna stannar några veckor i boet men börjar redan efter tre veckor med fast föda och är självständiga efter cirka en månad. Könsmognaden infaller efter ungefär 6 månader.
Arten är skyddad men jagas trots detta ibland. Det största hotet utgörs av habitatförstöring, då deras levnadsområden omvandlas till odlingsmark. Beståndet består av tre från varandra skilda populationer och IUCN listar arten som starkt hotad (EN).
