Svartsvansvallaby (Wallabia bicolor) är ett pungdjur i familjen kängurudjur och den enda arten i sitt släkte. Den skiljer sig från andra vallabyer genom olikartad kroppsbyggnad och skillnader i fortplantningssättet och listas därför inte i släktet Macropus.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Te
TerrestriskHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Al
Altriciella djurBe
BetesdjurBete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Vä
Växtätande djurVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniSo
Solitära djurIn
Inte en migrantS
börjar medDjuret har en lång och grov päls. Pälsen har på ryggen och huvudet en röd- till mörkbrun färg, sidorna och buken är orange till svart. Kännetecknande är en vit strimma i ansiktet som sträcker sig från munnen till öronen. Svansen är lång och robust och har en mörk till svart färg förutom spetsen som ofta är vit. Liksom hos andra känguruer är de bakre extremiteterna längre och muskulösare än de främre extremiteterna. Kroppslängden ligger vanligen mellan 67 och 85 cm, svanslängden mellan 64 och 86 cm samt vikten mellan 10 och 20 kg. Hannar är med en genomsnittlig vikt på 17 kg betydligt tyngre än honor (13 kg).
Svartsvansvallaby förekommer i östra och sydöstra Australien. Utbredningsområdet sträcker sig från östra Queensland till Victoria och östra South Australia. Habitatet utgörs av träsk och mangroveskogar men även av torra skogar och gräsmark.
Individerna är aktiva på natten och lever ensamma. De har egna revir men dessa är inte tydligt avgränsade från varandra och vid vissa ställen med föda syns flera individer samtidigt. De hoppar på sina bakre extremiteter med huvudet böjt neråt. När de äter går de på fyra fötter. De är växtätare och livnär sig bland annat av gräs, blad och trädens bark eller av odlade växter.
Honornas pung har öppningen framåt och fyra spenar. Efter dräktigheten som varar i 33 till 38 dagar föds vanligen ett enda ungdjur, sällan tvillingar. Honan parar sig redan tre till sju dagar före födelsen på nytt. Det nya embryot vilar så länge den äldre syskon dias eller tills den dör. På så sätt minskas tiden mellan födelserna till åtta månader. Ungarna lever 8 till 9 månader i honans pung (marsupium) och blir könsmogna efter cirka 15 månader. Livslängden uppskattas till maximalt 15 år.