Gulnäbbad lira (Calonectris borealis) är en havsfågel i familjen liror som förekommer i Atlanten. Den hör samman med scopolilira (Calonectris diomedea) och kapverdelira, ett komplex som länge behandlats som en art, som då bar trivialnamnet "gulnäbbad lira". Att utanför häckningstid skilja på gulnäbbad lira och scopolilira i fält kan vara mycket svårt och är inte alltid möjligt.
Äldre vetenskapliga namn är Puffinus diomedea, Puffinus kuhlii, Procellaria diomedea och den har kallats Kuhls lira. Dess engelska namn Cory's shearwater har den fått efter den amerikanske ornitologen Charles B. Cory. Vissa fågelskådare kallar den för gulnäsa.
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
Glidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
So
SocialMi
MigrerarC
börjar medGulnäbbad lira är en stor lira, ungefär som en silltrut, och mäter 48–56 centimeter. Den har långa vingar med en vingbredd på 112-126 centimeter som är karakteristiskt vinklade där armen går snett framåt och handen snett bakåt, vilket gör att karpalleden är väl markerad. Handen är också proportionellt större än hos större lira (Puffinus gravis). Den håller vingen lätt eller tydligt kupad. Den har ett ganska stort och runt huvud med en proportionellt stor, ljusgul näbb med ett svart band nära näbbspetsen. Att den har ljus näbb kan ofta ses på mycket långt avstånd.
Ovansidan är gråbrun där handen oftast ter sig mörkare och huvudet är ljusgrått och saknar tydliga kontraster förutom en mörk ögontrakt. Stjärtspetsen är mörk och avgränsas av ett vitt band på övergumpen. Detta vita band är dock olika mycket tydligt hos olika fåglar till skillnad från exempelvis större lira där strecket är mycket tydligt. Den har grå bröstsida och undersidan är vit. Undersidan av stjärten och vingundersidorna ramas in av tydliga svarta kanter.
Gulnäbbad lira häckar på klippöar i Atlanten kring Portugal och på Kanarieöarna, Madeira och Azorerna. De nordligaste häckningsplatserna ligger på Berlengaöarna utanför Portugal söder om 40°. Den har även konstaterats häcka i västra Medelhavet på Islas Columbretes utanför spanska Opresa och på den lilla ön Giraglia norr om Korsikas nordspets. En population i Almería tros även bestå av gulnäbbad lira. På sensommaren upplöses kolonierna. Den övervintrar i större delen av Atlanten, huvudsakligen kring uppvällningsområdena vid Benguela- och Agulhasströmmarna.
Både gulnäbbad lira och scopolilira förekommer troligen i svenska vatten. Komplexet "gulnäbbad lira" ses sällan men är i det närmaste årsvis, främst under perioden juni till oktober, kring Sveriges södra och västra kuster. Första rapporten är från Hönö i Bohuslän 8 oktober 1971. Endast ett fynd har bestämnts till arten gulnäbbad lira i begränsad menning (15/8 2021 utanför Kullaberg i Skåne), men det bedöms som troligast att de allra flesta rör sig om gulnäbbad lira i begränsad mening. På grund av detta finns det ännu ingen säker observation av arten i Sverige.
Gulnäbbad lira äter småfisk, kräftdjur och bläckfisk, ofta liggande på vattnet sänker de ner huvudet under vattnet för att plocka åt sig av den aktivt simmande födan.
Gulnäbbad lira häckar i kolonier och dess bo läggs direkt på marken, bland stenblock eller mer sällan i en håla. Den lägger ett vitt ägg som den uppsöker om natten för att ruva. Detta beteende tror man har utvecklats för att den i möjligaste mån ska undvika predation från främst trutar.
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar gulnäbbad lira som livskraftig. Utvecklingen hos arten är oklar. IUCN bedömer att eftersom den allra största delpopulationen i Azorerna (75% av beståndet) inte visar tecken på någon anmärkningsvärd minskning är det inte heller troligt att arten som sådan kan betraktas som hotad. Världspopulationen uppskattas till 252 000–253 000 par.