Scopolilira (Calonectris diomedea) är en havsfågel i familjen liror med omtvistad taxonomi. Den tillhör tillsammans med gulnäbbad lira (Calonectris borealis) och kapverdelira (Calonectris edwardsii) ett komplex som länge behandlats som en art, som då bar trivialnamnet "gulnäbbad lira". Efter studier som visar på genetiska skillnader samt skillnader i beteende, läten och utseende urskiljs de numera oftast som egna arter. Att utanför häckningstid skilja på gulnäbbad lira och scopolilira i fält kan vara mycket svårt och är inte alltid möjligt. Inga av de svenska fynden av fåglar i komplexet har kunnat bestämmas till art.
Fågeln har fått sitt namn efter den italienske naturforskaren Giovanni Antonio Scopoli som beskrev arten 1789. Det vetenskapliga namnet diomedea är taget från Diomedes i den grekiska mytologin. Äldre vetenskapliga namn är Puffinus diomedea, Puffinus kuhlii, Procellaria diomedea och den har även kallats Kuhls lira.
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
So
SocialMi
MigrerarS
börjar medScopolilira är en stor lira, ungefär som en silltrut, och mäter 45-48 centimeter. Den har långa vingar med en vingbredd på 100–125 centimeter som är karakteristiskt vinklade där armen går snett framåt och handen snett bakåt vilket gör att karpalleden är väl markerad. Handen är också proportionellt större än hos större lira (Puffinus gravis). Den håller vingen lätt eller tydligt kupad. Den har ett ganska stort och runt huvud med en proportionellt stor, ljusgul näbb med ett svart band nära näbbspetsen. Att den har ljus näbb kan ofta ses på mycket långt avstånd.
Ovansidan är gråbrun där handen oftast ter sig mörkare och huvudet är ljusgrått och saknar tydliga kontraster förutom en mörk ögontrakt. Stjärtspetsen är mörk och avgränsas av ett vitt band på övergumpen. Detta vita band är dock olika mycket tydligt hos olika fåglar till skillnad från exempelvis större lira där strecket är mycket tydligt. Den har grå bröstsida och undersidan är vit. Undersidan av stjärten och vingundersidorna ramas in av tydliga svarta kanter.
Scopolilira häckar på branta kuster i Medelhavet. På sensommaren upplöses kolonierna och fåglarna flyger åt väster och norr. Kring oktober-november flyttar merparten till tropiska delar av främst östra Sydatlanten, och många övervintrar i havsområden utanför Kapprovinsen i Sydafrika.
Både gulnäbbad lira och scopolilira förekommer troligen i svenska vatten. Komplexet "gulnäbbad lira" ses sällan men är i det närmaste årsvis, främst under perioden juni till oktober kring Sveriges södra och västra kuster. Första rapporten är från Hönö i Bohuslän 8 oktober 1971. Ingen individ har dock med säkerhet bestämts till art, men det bedöms som troligast att de allra flesta rör sig om borealis.
Scopolilira äter småfisk, kräftdjur och bläckfisk, ofta liggande på vattnet sänker de ner huvudet under vattnet för att plocka åt sig av den aktivt simmande födan.
Gulnäbbad lira häckar i kolonier och dess bo läggs direkt på marken, bland stenblock eller mer sällan i en håla. Den lägger ett vitt ägg som den uppsöker om natten för att ruva. Detta beteende tror man har utvecklats för att den i möjligaste mån ska undvika predation från främst trutar.
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar scopolilira som livskraftig. Scopolilira minskar tydligt i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den kan ses som hotad. Världspopulationen tros bestå av 285 000–446 000 par.