Chrysospalax trevelyani är en däggdjursart som först beskrevs av Albert Günther 1875. Chrysospalax trevelyani ingår i släktet jätteguldmullvadar och familjen guldmullvadar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad (EN) på grund av skogsavverkningar. Inga underarter finns listade.
Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar Herbert Trevelyan som donerade ett kadaver till British Museum. Denna djurkropp användes vid artens beskrivning (holotyp).
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareIn
InsektätareTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Fo
Fossoriala djurTe
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
G
börjar medArten når en kroppslängd av 20,8 till 23,5 cm (huvud och bål) och är den största guldmullvaden. Enstaka individer som blev uppmätt hade en vikt mellan 410 och 500 g. Djurets päls har på ovansidan en gulbrun, brun eller gråbrun färg medan undersidan är ljusare brunaktig. På varje kind samt på ögat som är täckt av päls förekommer en gulaktig fläck. Täckhåren på ryggen blir upp till 20 mm långa och är styva. Chrysospalax trevelyani har kraftiga klor vid framtassarna. Läpparnas kanter och klorna är vitaktiga.
Denna guldmullvad förekommer i ett område i sydöstra Sydafrika som är mindre än 500 km². Habitatet utgörs av skogar och gräsmarker vid skogskanten. Arten finns inte i steniga jordmån och inte heller i branta slänter.
Individerna gräver flera tunnlar i marken som kan vara upp till 13 meter långa. Mellan ingångarna finns synliga stigar och under vissa nätter kan en jätteguldmullvad vandra 130 meter ovanpå markytan. Arten har även bra simförmåga. Den är främst nattaktiv men kan vara dagaktiv under molniga dagar. Under kalla och torra vinterdagar stannar Chrysospalax trevelyani i boet. Exemplar som hölls i fångenskap satte sig i torpor vid kyla.
Födan hittas främst i det översta jordlagret eller i lövskiktet som täcker marken. Arten föredrar stora maskar av släktet Microchaetus som kompletteras med mångfotingar och andra ryggradslösa djur.
Alla andra guldmullvadar lever ensam när honan inte är brunstig men hos Chrysospalax trevelyani övervintrar ibland flera individer tillsammans i samma bo. Honan föder en eller två ungar per kull. Ungarna behöver troligen en längre tid med vård innan de blir självständiga.
