Goslingsparv (Emberiza goslingi) är en fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar, förekommande i Afrika i ett band strax söder om Sahara.
Fågelns svenska och vetenskapliga namn är en hyllning till George Bennett Gosling (1872-1906), en brittisk armékapten, naturforskare och upptäcktsresande på Niger-Nilen-expeditionen 1904-1906.
Goslingsparven är en 13-14 centimeter lång fältsparv, mycket lik zebrasparven som den tidigare behandlades som underart till (se nedan): rostfärgad undersida, längsstreckat huvud i svart och vitt samt mörkstreckad brun rygg. Goslingsparven skiljer sig dock genom att ha grått istället för svart på hake, strupe och bakre delen av örontäckarna. Undersidan är vidare blekare och på ovansidan syns en djupt rostfärgad vingpanel som zebrasparven saknar.
Goslingsparven återfinns från södra Mauretanien till södra Senegal vidare österut till sydöstra Tchad, nordöstra Centralafrikanska Republiken, sydvästra Sudan och nordvästra Sydsudan, möjligen även allra nordostligaste Demokratiska republiken Kongo. Utanför häckningstid når den in i Västpalearktis i norra Mauretanien, norra Mali och möjligen norra Niger.
Goslingsparven förekommer på klippiga sluttningar, steniga områden samt i erosionsraviner. Den är mestadels stannfågel, men lokalt nomadisk. I Västafrika rör den sig norrut under regnperioden och söderut under torrperioden. Födovalet har inte beskrivits, men tros likna zebrasparvens: gräsfrön med inslag av nektar, växtdelar och olika sorters insekter. Arten häckar monogamt juli till januari i Västafrika och november till januari i Sudan.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.
