Stor bambulemur (Prolemur simus) är ett hotat djur i familjen lemurer och den enda arten i sitt släkte. Den räknades tidigare till släktet halvmakier (Hapalemur). Inga underarter finns listade.
Cr
CrepuskulärVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraAr
ArborealTe
TerrestriskZo
ZoochoryEn
Endemisk på öarVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniSo
SocialIn
Inte en migrantG
börjar medStor bambulemur når en kroppslängd mellan 40 och 42 centimeter samt en svanslängd mellan 45 och 48 centimeter. Vikten ligger mellan 2,2 och 2,5 kilogram. Den korta och täta pälsen har huvudsakligen en gråbrun färg med olivgrön skugga, undersidan är vanligen lite ljusare. Huvudet, skuldrorna och övre armarna är mera rödaktiga. Det avrundade huvudet kännetecknas av en kort och bred nos.
Påfallande är artens vitgråa tofsar på öronen. Populationen som förekommer i bergstrakten Andringitra kännetecknas däremot av en rödaktig päls och genom avsaknaden av tofsar.
Arten förekommer liksom alla andra lemurer bara på Madagaskar. Utbredningsområdet sträcker sig över ett mindre område i östra delen av ön. Djuret lever i nationalparken Ranomafana samt i bergstrakten Andringitra. 2007 upptäcktes ytterligare en population i våtmarken Torotorofotsy, även den på öns östra sida. Habitatet utgörs av regnskogar med bambuväxter från låglandet till 1 600 meter över havet.
Dessa primater är huvudsakligen aktiva på dagen men ibland är de nattaktiva. De har förmåga att klättra på lodrätta stammar och hoppar bra. Stora bambulemurer bildar grupper av fyra till sju (sällan upp till elva) individer. Flocken består av en hane, en eller två honor och deras ungar. Varje grupp vistas i en region som är 40 till 60 hektar stor.
Födan utgörs nästan uteslutande av unga skott av bambustjälkar eller bambublad. Djuret äter till 95% bambu av arten Cathariostachys madagascariensis.
Efter dräktigheten som varar i 140 till 150 dagar föder honan i oktober eller november en unge, sällan fler. Ungen dias sju till åtta månader. Efter tre till fyra år lämnar ungdjuret föräldrarnas grupp.
Upphittade fossil visar att arten tidigare levde på öns norra och nordvästra delar samt att utbredningsområdet i öst var mycket större. Dagens utbredning utgör bara 1 till 4 procent av den ursprungliga regionen. Det största hotet är förstöringen av levnadsområdet genom skogsavverkning och svedjebruk. Undersökningar som utfördes under de senaste 20 åren hittade bara 12 grupper med tillsammans mindre än 100 individer. IUCN listar arten som akut hotad (critically endangered).
