Crozetöarna
19 arter
Crozetöarna eller Crozetarkipelagen är ett antal subantarktiska öar som ligger sydost om Godahoppsudden i Indiska oceanen.
Geografi
Crozetöarna ligger långt från bebodda områden, mellan bredgraderna 45° 95' och 46° 50' S / 50° 33' och 52° 58' Ö. Öarna är de få punkter på den så kallade Crozetplatån, med en storlek på cirka 1 200 km x 600 km, som sticker upp ovanför vattenytan. Arkipelagen består av 6 större och 14 mindre öar, och den största ön är cirka 150 kvadratkilometer stor; totalt omfattar ögruppen 505 km². Den högsta punkten når cirka 2000 meter över havet, och längs med de branta klippkusterna har många fartyg lidit skeppsbrott.
Arkipelagen har cirka 300 regndagar om året och under 100 dagar om året är vindstyrkorna över 100 km/h (28 m/s).
Temperaturen variera oftast mellan 3 °C och 8 °C oberoende av årstiden. Den genomsnittliga årsnederbörden ligger vid 2400 mm.
Naturen
Öarna som inte längre har några glaciärer består av trädlösa berg och svarta stränder av vulkanisk sand. Där häckar fyra arter pingviner. Den största poulationen är Marconipingvinen (Eudyptes chrysolophus) med över två miljoner häckande par men där häckar också kungspingvin (Aptenodytes patagonicus), klipphopparpingvin (Eudyptes chrysocome) och mindre grupper med åsnepingvin (Pygoscelis papua). Där häckar också petreller och albatrosser, bland annat och vandringsalbatross (Diomedea exulans).
På öarna häckar 36 olika fågelarter.
Trots den historisk sett hårda jakten så finns det fortfarande bestånd av sydlig sjöelefant och pälssälar, bland annat Kerguelisk pälssäl (Arctocephalus tropicalis). Havet kring öarna har dessutom en större population av späckhuggare som här föredrar fisken tandnoting (se nedan) som föda.
Precis som på många av de andra subantarktiska öarna så har av människan införda djur medfört stora problem för de känsliga ekosystemen. Råttor och möss var de första att skapa problem. Senare introducerades katter för att få bukt med detta problem men det ledde bara till ännu större förödelse bland djurlivet på öarna. Andra djur som grisar, kaniner och getter som introducerats för att fungera som mat har även de haft en förödande inverkan på öarnas växt och djurliv.
I vattnen runt om arkipelagen lever bland annat den antarktiska torskarten tandnoting (Dissostichus eleginoides) som är hotad av tjuvfiske vilket har resulterat i att både Frankrike och Greenpeace patrullerar området.
Ögruppen saknar mångfald på växtarter. De få växtarter som förekommer tillhör främst familjen gräs (Poaceae), släktet Azorella och taggpimpinellssläktet (Acaena). Endast 16 arter som utvecklar blommor registrerades. På Crozetöarna dokumenterades 11 arter av tvåvingar (Diptera). Cirka 55 procent av de landlevande ryggradslösa djuren på öarna är endemiska (förekommer endast på Crozetöarna).
Crozetöarna eller Crozetarkipelagen är ett antal subantarktiska öar som ligger sydost om Godahoppsudden i Indiska oceanen.
Geografi
Crozetöarna ligger långt från bebodda områden, mellan bredgraderna 45° 95' och 46° 50' S / 50° 33' och 52° 58' Ö. Öarna är de få punkter på den så kallade Crozetplatån, med en storlek på cirka 1 200 km x 600 km, som sticker upp ovanför vattenytan. Arkipelagen består av 6 större och 14 mindre öar, och den största ön är cirka 150 kvadratkilometer stor; totalt omfattar ögruppen 505 km². Den högsta punkten når cirka 2000 meter över havet, och längs med de branta klippkusterna har många fartyg lidit skeppsbrott.
Arkipelagen har cirka 300 regndagar om året och under 100 dagar om året är vindstyrkorna över 100 km/h (28 m/s).
Temperaturen variera oftast mellan 3 °C och 8 °C oberoende av årstiden. Den genomsnittliga årsnederbörden ligger vid 2400 mm.
Naturen
Öarna som inte längre har några glaciärer består av trädlösa berg och svarta stränder av vulkanisk sand. Där häckar fyra arter pingviner. Den största poulationen är Marconipingvinen (Eudyptes chrysolophus) med över två miljoner häckande par men där häckar också kungspingvin (Aptenodytes patagonicus), klipphopparpingvin (Eudyptes chrysocome) och mindre grupper med åsnepingvin (Pygoscelis papua). Där häckar också petreller och albatrosser, bland annat och vandringsalbatross (Diomedea exulans).
På öarna häckar 36 olika fågelarter.
Trots den historisk sett hårda jakten så finns det fortfarande bestånd av sydlig sjöelefant och pälssälar, bland annat Kerguelisk pälssäl (Arctocephalus tropicalis). Havet kring öarna har dessutom en större population av späckhuggare som här föredrar fisken tandnoting (se nedan) som föda.
Precis som på många av de andra subantarktiska öarna så har av människan införda djur medfört stora problem för de känsliga ekosystemen. Råttor och möss var de första att skapa problem. Senare introducerades katter för att få bukt med detta problem men det ledde bara till ännu större förödelse bland djurlivet på öarna. Andra djur som grisar, kaniner och getter som introducerats för att fungera som mat har även de haft en förödande inverkan på öarnas växt och djurliv.
I vattnen runt om arkipelagen lever bland annat den antarktiska torskarten tandnoting (Dissostichus eleginoides) som är hotad av tjuvfiske vilket har resulterat i att både Frankrike och Greenpeace patrullerar området.
Ögruppen saknar mångfald på växtarter. De få växtarter som förekommer tillhör främst familjen gräs (Poaceae), släktet Azorella och taggpimpinellssläktet (Acaena). Endast 16 arter som utvecklar blommor registrerades. På Crozetöarna dokumenterades 11 arter av tvåvingar (Diptera). Cirka 55 procent av de landlevande ryggradslösa djuren på öarna är endemiska (förekommer endast på Crozetöarna).
