Ibisnäbbar
Ibisnäbb (Ibidorhyncha struthersii) är en centralasiatisk vadare som skiljer sig tillräckligt mycket från de andra inom gruppen för att placeras i den egna familjen ibisnäbbar (Ibidorhynchidae). Som adult är den övervägande grå med vit buk, röda ben, röd lång nedåtböjd näbb, svart "ansikte" och ett svart bröstband. Beståndet anses vara livskraftigt.
Ibisnäbbens vetenskapliga artnamn struthersii hedrar den skotske läkaren Dr John Struthers, medan släktesnamnet Ibidorhyncha betyder just "ibisnäbb".
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Inom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Monogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Al
Altitudinal MigrantI
börjar medIbisnäbben är 38–41 centimeter lång och har ett omisskännligt utseende. Den adulta fågeln är övervägande grå, med vit buk, röda ben, röd lång nedåtböjd näbb, svart "ansikte" och svart bröstband. Honan och hanen är lika men juvenilerna saknar det svarta på "ansiktet" och näbben har en dovare färg. Benen är klarröda hos häckande fåglar, mörkbruna till grönaktiga hos juvenilen och hos icke-häckande adulta fåglar. Tarsen är kort och den saknar baktå. Trots sin distinkta fjäderdräkt smälter den in väl i sin steniga miljö där den oftast befinner sig. Dess lockläte är ett ringande klew-klew som påminner om gluttsnäppans läte. I flykten ger den utsträckta halsen, långa näbben och de rundade vingarna ett ibisliknande utseende.
Ibisnäbben häckar i södra Centralasien vid flodstränder på den tibetanska högplatån, oftast på höjder mellan 1 700 och 4 400 meter över havet. Utanför häckningssäsongen flyttar den ned till ungefär 100 meter över havet.
Ibisnäbbar återfinns oftast ensamma, i par eller mindre grupper med fem till sex individer. De lever på flodstränder eller öar med klappersten och gräs vid forsande vatten. Vanligtvis är de ganska oskygga.
Ibisnäbben födosöker genom att sticka ned näbben under stenar på stranden eller i gruset på flodbottnen i grunt vatten. Den lever av en mängd olika landlevande och vattenlevande ryggradslösa djur, som larver av nattsländor och dagsländor, gräshoppor och även mindre fiskar.
Ibisnäbben lever i monogama förhållanden. Boet är en grund uppskrapad grop direkt på marken, men som ibland fodras med småsten. Den lägger två till fyra ägg i slutet av april och början av maj - tidpunkten varierar beroende på väder. De häckande föräldrarnas beteende i närheten av boet liknar tofsvipornas. Båda föräldrarna deltar i ruvningen. Man tror att fjolårets ungar kan hjälpa till med att ta hand om ungarna.
Arten förekommer över ett mycket stort område som uppskattas till fem miljoner kvadratkilometer och detta utbredningsområde verkar inte minska eller fragmentariseras. Populationsstorleken är okänd men tros inte minska. Utifrån dessa orsaker kategoriseras arten som livskraftig (LC) av IUCN.
