Fjällsvanspungdjur (Wyulda squamicaudata) är en art i familjen klätterpungdjur som placeras i det egna släktet Wyulda. Djuret förekommer bara i regionen Kimberley i den australiska delstaten Western Australia. Arten upptäcktes för vetenskapen först 1917.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Fo
FolivoraVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Kl
KlättraTe
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygynandriPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantS
börjar medArtens namn syftar på svansens spets som är täckt med fjäll. Svansen används som gripverktyg. Ögonen är stora, öronen små och nosen är spetsig. Den korta mjuka pälsen har en gråbrun färg och på djurets rygg finns en längsgående strimma från skuldrorna till stjärten. Buken och främre halsen har en ljusare färg. Fjällsvanspungdjur når en kroppslängd mellan 29 och 40 centimeter och därtill kommer den 25 till 33 centimeter långa svansen. Vikten ligger mellan 1,4 och 2 kilogram.
Som habitat föredras regioner med sandstensklippor och enstaka träd. Arten är nattaktiv och sover dagtid i bergssprickor. De födosöker upp i träden. Arten är allätare och livnär sig av blad, frukter, insekter och troligen även mindre ryggradsdjur. Utanför parningstiden lever de ensamma.
Efter dräktigheten föds mellan mars och augusti en enda unge. Efter åtta månader sluter honan att ge di. Fjällsvanspungdjur blir könsmogna jämförelsevis sent, hannar efter 1,5 år och honor efter 3 år.
Fram till 1965 var bara fyra individer kända men efter detta har arten observerats med jämna mellanrum. Utbredningsområdet är litet och fragmenterat. På grund av kunskapsbrist har IUCN inte gett den någon hotstatus.
