Biakdvärguv (Otus beccarii) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Odoardo Beccari (1843-1920), italiensk botaniker, upptäcktsresande och samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.
Biakdvärguven är en 25 cm lång gulbrun uggla med korta och oansenliga örontofsar. Ansiktsskivan och ögonbrynen är rätt tydligt vitaktiga. Ovansidan är brun och tätt bandad med lite vitt på skapularerna. Undersidan är brun eller djupt roströd (två olika färgmorfer eller könsskillnad) med mycket tät och fin bandning. Lätet tros vara ett hårt kväkande ljud, på närhåll raspigt men på håll mer likt ett skall från en hjort.
Fågeln förekommer på ön Biak (utanför nordvästra Nya Guinea). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Arten är skogslevande, framför allt i delvis avverkad skog, upp till åtminstone 300 meters höjd. Den kan också ses i kustnära sumpskogar kantade av kraftigt beskogade kalkstensklippor. Födan är dåligt känd, men består av insekter, spindlar och möjligen små ryggradslösa djur. Den sägs häcka i trädhål.
Biakdvärguven har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 2 500–10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).
