Präriekatträv

Rävens lya placeras oftast i en sandhög och består av 2–4 meter långa gångar samt upp till fyra ingångar. Lyans ingång har ofta en upprätt oval form men den kan även vara cirkelformig eller likna ett nyckelhål med den bredare delen på toppen. Jorden som kastas ut bildar högar som vanligen är 80–550 centimeter långa och 30–100 centimeter breda. Mera komplexa bon kan ha ingångar utan jordhög bredvid. På marken kring bebodda lyor hittas vanligen avföring, ben och fjädrar. Arten bosätter sig ibland i nordamerikanska grävlingars övergivna gryt.

Individerna lever vanligen i mindre grupper, vanligen ett monogamt par och deras ungar. Ibland kan en främmande hona accepteras i gruppen, och i sällsynta fall iakttogs en hanne vid kullar av två olika honor. Det sociala beteende hos präriekatträven skiljer sig påfallande från andra hunddjur, genom att gruppen domineras av honan. Honor försvarar alltid sitt revir, men hannar letar efter ett nytt revir om honan dör eller relationen upplöses. Arten är även mer beroende av lyan än andra hunddjur.

Parning sker i december (i sydliga regioner) och fram till mars (i Kanada). Dräktigheten varar ungefär femtio dagar, och honan föder två till fem ungar. Ungarna öppnar sina ögon efter 10–15 dagar och visar sig cirka en månad efter födelsen för första gången utanför lyan. De avvänjs efter sju veckor eller något tidigare. Ungarnas vikt vid födelsen är inte känd men de väger cirka 200 gram efter två veckor. När ungarna är större och kan äta fast föda får de även matbitar av fadern. Hannar kan ofta para sig under det första levnadsåret. Det samma gäller för cirka hälften av de honor som lever i varma sydliga trakter. Andra honor parar sig första gången under andra levnadsåret.

Vid sidan av människan är prärievarg och rödräv präriekatträvens största fiender. Med sin maximalhastighet av 60 kilometer i timmen kan präriekatträven undkomma de flesta angrepp.

I naturen blir präriekatträven vanligen 3–6 år gammal, men individer i fångenskap har levt i upp till 14 år.