Härfågel (Upupa epops) är en fågel inom familjen härfåglar och återfinns i stora delar av Europa, Asien och Afrika. Den har en karaktäristisk och kraftfullt färgad fjäderdräkt i svart, vitt och orange och när den är exalterad reser den en fjäderplym på huvudet. Även dess läte är vittljudande och distinkt.
Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55–80 gram. Dess fjäderdräkt är klarorange till blekt beige, med svarta och vita ränder på vingen, ryggen och stjärten. På huvudet har den en fjäderkrona eller fjäderkam, med svarta toppar. Kammen kan resas rakt upp men ligger oftast nedfälld och ser då mera ut som en nacktofs. Den rör sig fladdrigt och flaxigt, men kan vara mycket svår att upptäcka.
Härfågeln placeras i släktet Upupa och familjen Upupidae. Tidigare placerades familjen oftast inom ordningen praktfåglar (Coraciiformes) men förs idag tillsammans med skratthärfåglar och näshornsfåglar till den egna ordningen härfåglar och näshornsfåglar (Bucerotiformes).
Härfågeln finns i stora delar av Europa, Asien och Afrika. Världspopulationen består delvis av flyttfåglar medan de sydligare populationer är stannfåglar. Den europeiska populationen flyttar i augusti till oktober till övervintringsområden i Afrika, för att återkomma i april till maj.
Arten etablerade sig sent som häckfågel i Sverige, under första halvan av 1800-talet. Den häckade då i Skåne, utmed östkusten upp till Stockholm, och längst inåt landet i Hjo. Omkring 1920 hade den återigen försvunnit, men återkom som årlig sällsynt häckfågel under 1980- och 90-talet. Efter 2001 har dock ingen trolig eller säker häckning rapporterats, utom i Västmanland 2008 och Skåne 2017. Merparten av de senare häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område i Sverige där härfågeln oftast observeras. På grund av detta togs härfågeln upp på 2005 års Röda listan som akut hotad (CR). Sedan 2010 års rödlista anges den återigen som nationellt utdöd. Härfågeln ses regelbundet i Sverige och har observerats i Sveriges alla landskap.
Härfågeln bygger bo i trädhål, bland stenblock, ofta i stenmurar och sällsynt direkt på marken. Boet placeras vanligtvis omkring 1,5 meter över marken. Boet byggs av en bädd av torrt gräs, ko- eller hästgödsel och små kvistar. Boet är ofta illaluktande och rejält nedsmutsat av fågelträck. Härfågeln lägger fem till åtta gråa eller gula, cirka 26 millimeter stora ägg som ruvas av honan i 16-18 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 26–29 dagar. Arten är beroende av ett öppet odlingslandskap. Härfågeln livnär sig av bland annat stora insekter och små ödlor som den tar i betade hagar, och plockar gärna i spillning efter föda.
Härfågeln har ett mycket stort utbredningsområde och världspopulationen uppskattas till mellan fem och tio miljoner individer. I Europa tros det häcka 1 300 000–2 760 000 par. Den minskar dock i antal till följd av habitatförstörelse och jakt, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC).
