Präriemås (Leucophaeus pipixcan) är en liten mås som häckar på prärien i norra Nordamerika.
Allätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Asätare, nekrofager, är djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Asätarna utgör en viktig del av...
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
So
SocialMi
MigrerarF
börjar medPräriemåsen är stor som en skrattmås och mäter 32–26 centimeter och har ett vingspann på 81–93 centimeter. Den kan egentligen bara förväxlas med sotvingad mås. Den har två åldersklasser.
På sommaren har den adulta fågeln vit undersida medan rygg och ovansidan av vingarna är mörkgrå. Den har svart huvud med tydliga vita kanter runt ögat. Vingspetsen är svart med ett yttre och ett inre vitt band. Näbb och ben är röda.
Adult i vinterdräkt har liknande dräkt men bara med en antydan av svarta hätta på huvudet. Juvenila fåglar har mindre utvecklad hätta och saknar de vita banden på vingspetsarna.
Den häckar i Kanadas centrala provinser och närliggande stater i norra USA. Det är en flyttfågel och övervintrar i Karibien, Peru och Chile. Präriemåsen observeras sällan utmed Nordamerikas kuster men enstaka individer har observerats i nordvästra Europa, Syd- och Västafrika, Australien och Japan.
Präriemåsen är en mycket sällsynt gäst i Sverige och har observerats vid sju tillfällen, första gången 1978 på Visingsö, dock senast 1991. Den har dock inte setts sedan 1991.
Präriemåsar häckar i kolonier i anslutning till sjöar på prärien. Boet byggs på marken, eller ibland flytande på vattenytan. De två eller tre äggen ruvas i ungefär tre veckor innan de kläcks. Likt flertalet andra måsar är den allätare och letar både efter as och jagar små levande byten.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
