Rostkronad cettia är en 13 centimeter lång fågel med mörkbrun ovansida och vitaktig undersida med olivgrå bröstsidor och olivbruna flanker. På huvudet syns en kastanjebrun hjässa och panna samt ett ögonbrynsstreck, rostbeige framför ögat och beigevitt bakom. Liknande gråsidig cettia (Cettia brunnifrons) är mindre, gråare under samt har tydligare ögonbrynsstreck. Sången inleds men en ton, följt av tre- eller fyratonig explosiv sång.
Rostkronad cettia delas in i två underarter med följande utbredning.
Tillfälligt har den påträffats i Thailand.
I Himalaya häckar rostkronad cettia i bergsbelägna gran- och hemlockskogar med täta rhododendronbuskar och törnsnår, från 3300 meters höjd upp till trädgränsen, därefter vidare i buskmarker utmed skyddade bäckraviner och i branter till åtminstone 4000 meters höjd. I Kina ses den på något lägre höjder, ner till 2900 meter.
Fågeln är en höjdledsflyttare och söker sig till lägre regioner efter häckningen. Vistelsemiljön vintertid är mycket dåligt känd, med fynd i låglänta gräsmarker, våtmarker och vassbälten. Fynd utanför häckningstid på högre nivåer tros röra sig om förbipasserande flyttfåglar.
Liksom andra cettior är rostkronad cettia en mycket tillbakadragen fågel som beter sig nästan som en mus. Födan är dåligt känd men tros utgöras av små ryggradslösa djur och larver. Den antas häcka mellan juni och augusti.
Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.
